=

Undersökning från GLOSSYBOX Research visar; 90 procent anser att kränkningar på nätet är ett problem

En undersökning* gjord av GLOSSYBOX Research, med över 7 000 respondenter, visar det många redan upplever – kränkningar och rädsla för kränkningar på nätet och i sociala medier är idag ett stort problem. 90 procent svarar att de anser det vara ett problem och 26 procent svarar att de själva, en eller flera gånger, har blivit utsatta för kränkningar. Tillsammans med Daniel Paris vill GLOSSYBOX därför belysa fråga och uppmana alla, såväl privatpersoner som företag och politiker, att dra sitt strå till stacken för ett bättre klimat och mer positiv stämning på nätet.

GLOSSYBOX Research genomförde under juli 2015 en undersökning bland sina kvinnliga och manliga prenumeranter för att kartlägga deras beteende och attityder kring nätet och sociala medier med tanke på den senaste tidens allt tätare diskussioner kring kränkningar och näthat. Över 7 000 personer deltog i den nationella undersökningen som slår fast att klimatet på nätet upplevs ha blivit hårdare de senaste åren; drygt 52 procent anser att stämningen förändrats negativt. Så många som 26 procent uppger att de själva blivit utsatta för kränkningar kring bl.a. deras utseende, person och politiska åsikter eller blivit utsatta för sexuella trakasserier. För 17 procent av dessa har kränkningar dessutom övergått i hot och 15 procent har blivit stalkade. 85 procent av respondenterna svarade också att de anser att kränkningar på nätet är lika allvarliga som kränkningar i det fysiska livet.

Rädslan för att bli utsatt för nätmobbning och kränkningar hindrar också många från att uttrycka sig nätet; nästan hälften, knappt 46 procent, har någon eller flera gånger undvikit att dela en bild eller ett inlägg av den anledningen. Men många av respondenterna är också aktiva att själva sprida positiv stämning online – knappt 63 procent skriver ofta eller mycket ofta positiva kommentarer och drygt 83 procent trycker ofta eller mycket ofta på gilla-knappen. 4 av 10 har också kärleksbombat något på nätet och fler än var 5:e har själva fått ta emot en kärleksbombning.

Av dem som ansåg att näthat och kränkningar på nätet är ett allvarligt problem ansåg att det största ansvaret för förändring ligger hos den enskilda individen, knappt 88 procent, men att företagen som driver de olika sociala medierna samt politikerna också har ett stort ansvar (63 procent respektive 43 procent)**.

GLOSSYBOX och Daniel Paris inleder nu ett samarbete och kommer tillsammans under hösten att fokusera på att belysa frågan om nätmobbning och uppmanar alla, privatpersoner såväl som politiker och företag, att aktivt bidra till en bättre och tryggare stämning på nätet.

”Det här är en fråga jag brinner för och länge varit engagerad i. Jag är själv väldigt aktiv i sociala medier men har varit skonad från den mobbing som många andra blir utsatta för”, säger Daniel Paris. ”Just därför känner jag ett extra ansvar att ta fighten och stå upp för dem som blir utsatta som själva många gånger inte kan eller orkar stå emot. Ord på internet är inte mindre verkliga för att de är online, det är precis lika allvarligt att ta emot elaka kommentarer eller hot på nätet som i verkliga livet och kan såra någon precis lika mycket. Vi verkar ha kommit till en punkt där orden har tappat sin mening och det är fritt fram att säga vad som helst på nätet. Den här utvecklingen måste vi vända!”.

”Eftersom mer eller mindre hela vår verksamhet är baserad på nätet och vi har en aktiv community som dagligen är ute på nätet och i sociala medier är detta en väldigt viktig fråga för oss och något vi vill bidra till att belysa och förhoppningsvis förändra”, säger Jessica Feinbaum, Marketing & PR Manager, GLOSSYBOX. ”Daniel Paris är själv en aktiv del i vår community och en förebild i frågan om mobbning och näthat och därför en naturlig och viktig partner för oss i arbetet för ett bättre klimat på nätet”.

Under hashtaggen #KärleksfulltInternet uppmanar Daniel Paris och GLOSSYBOX alla att sprida mer kärlek och positiva budskap online och gemensamt bidra till en förändrad attityd på nätet och i sociala medier.

Generell användning av nätet och sociala medier

  • 48 % använder internet mer än 4 timmar/dag.
  • 95 % använder sociala medier någon eller flera gånger varje dag, populärast är Facebook (92 %), Instagram (86 %), YouTube (66 %), Snapchat (45 %).

Om kränkningar, nätmobbning och -hat

  • 26 % anger att de har blivit utsatt för kränkning på nätet
  • Av dessa har 53 % mottagit kränkning kring sin person, 28 % för sina politiska åsikter, 46 % om sitt utseende, 33 % har blivit utsatta för sexuella inviter eller trakasserier, 17 % har blivit hotade.
  • Av dem som blivit kränkta uppger de flesta, 62 %, att detta har skett på Facebook, efterföljt av 18 % på Instagram.
  • 85 % anser att en kränkning på nätet är lika allvarlig som i fysiska livet, drygt 8 % anser att en kränkning i fysiska livet är mer allvarlig än på nätet, 2 % att det är mer allvarligt med en kränkning på nätet än i det fysiska livet.
  • 61 % tror att tjejer/kvinnor är mer utsatta för kränkningar på nätet än män, 29 % tror inte att det är någon skillnad mellan könen.

Beteende i sociala medier

  • 46 % har någon eller flera gånger undvikit att dela bild/inlägg eller uttrycka sina åsikter p.g.a. rädsla för att bli kränkta varav 17 % flera gånger eller regelbundet.
  • 44 % känner sig inte bekväma att visa sig ofixade (ex. utan smink eller fixade i håret) på bilder i sociala medier, samtidigt som 90 % känner sig helt bekväma att visa sig ofixade för sina vänner
  • När respondenterna delar bilder på sig själva i sociala medier lägger 30 % extra tid på utseendet innan de tar bilden, och 35 % adderar ett filter för att förbättra bilden.
  • 68 % svarar att det är viktigt eller väldigt viktigt att de ser bra ut på bilder de lägger upp på sig själva i sociala medier.
  • 59 % lägger upp bilder på sig själv en gång i månaden eller oftare.
  • 7 % lägger aldrig upp bilder på sig själva i sociala medier.

 

* 7 120 personer deltog i undersökningen som genomfördes via en enkät online under perioden 19 juli – 7 augusti. Undersökningen är nedbruten på ålder, kön och geografisk nivå och innehåller både öppna samt slutna frågor.

** Fler än ett svarsalternativ möjliga.